ST-utbildning

Nedan följer en sammanfattning av  hur ST-utbildningen fungerar (gäller vid legitimation efter 1 juli 2006). Vid frågor mejla oss, så kan vi svara eller hänvisa vidare till rätt instans.

I vänsterkolumnen hittar du:

Målbeskrivningar och utbildningsböcker för ST (två versioner parallellt just nu, eftersom Socialstyrelsen gjorde om målbeskrivningarna 2008 och 2015 och en del läser ännu efter 2008 års målbeskrivning)

Information från Studierektorsnätverket för klinisk patologi och cytologi (SNP) om rekommendationer för utformning av individuell studieplan,  upplägg av ST-kollegium, individuellt vetenskapligt arbete med mera. Dessa dokument är tänkta som en hjälp till handledare och ST-läkare samt för att säkerställa att alla ST-läkare får en god och likvärdig utbildning oavsett hemklinik.

Litteraturlista.

Lokala mallar, riktlinjer m m.
Att användas som goda exempel och praktisk hjälp för handledare och ST-läkare. På sikt kommer dessa att ersättas av de nationella dokument som SNP tar fram.

 

Sammanfattning av ST


ST regleras av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2008:17 respektive 2015:8). Föreskrifter är regler som ska följas, medan allmänna råd är rekommendationer, vilka dock bör följas om det inte finns ett bättre alternativ.
Utöver detta finns specialistföreningarnas riktlinjer (gemensamma riktlinjer från Svensk Förening för Patologi, SvFP, och Svensk Förening för Klinisk Cytologi, SFKC, i form av Utbildningsbok), framtagna på uppdrag av Socialstyrelsen. Slutligen finns även regionala och lokala riktlinjer inom respektive region och klinik. Avsteg från riktlinjerna bör bara ske när synnerliga skäl finns.

Centralt i specialiseringstjänstgöringen är att det finns krav på tjänstgöringstid, kompetens och lärandemetoder (intyg för samtliga dessa saker krävs vid ansökan om specialistkompetens).
 
KRAV PÅ ST-LÄKAREN

1. Tjänstgöringstid
5 års (heltid) handledd relevant klinisk tjänstgöring efter legitimation (semester och jourkomp inräknat, inte föräldraledighet eller längre tids sjukdom)
6 månader kan ersättas med forskning om ST-läkaren har disputerat före eller under ST-tiden under förutsättning att ST-målen uppfyllts
Tjänstgöring utomlands kan under vissa förutsättningar ingå i tiden

2. Mål och lärande
Uppfylld målbeskrivning avseende kunskaper, färdigheter och förhållningssätt (är uppdelat i delmål 1-20 (SOFS2008) resp a1-a6 och c1-c12 (SOFS2015)
Lärandemetoder enligt målbeskrivningen (enligt intyg nedan samt deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst, deltagande i klinisk multidisciplinär konferens, teoretiska studier, auskultation vid Rättsmedicin, samt under handledning själv undervisa och handleda)

3. Intyg
Intyg godkänd klinisk tjänstgöring och uppnådd kompetens patologi och cytologi mm utfärdat av aktuell handledare  – vid tjänstgöring på flera olika orter eller vid olika kliniker ska intyg från varje utfärdas
Intyg kurs patologi/cytologi (delmål 1 resp c1) – minst 7 kurser rekommenderas av SvFP/SFKC
Intyg kurs immunhistokemi (delmål 7 resp c7)
Intyg kurs ledarskap, handledning och organisation (delmål 16-18 resp a1 och a6)
Intyg kurs i etik, mångfald, jämlikhet (a2, ingen motsvarighet i gamla kursplanen)
Intyg godkänt skriftligt individuellt vetenskapligt arbete utfärdat av aktuell handledare (delmål 19 resp a5)
Intyg godkänt kvalitets- och utvecklingsarbete utfärdat av aktuell handledare (delmål 20 resp a4)
Observera att auskultation vid Rättsmedicin (liksom övriga lärandemetoder enligt ovan) är obligatoriskt men att intyg inte krävs för den som läser enligt SOSFS2008 dock för den som läser enligt SOSFS2015.
 
KRAV PÅ VERKSAMHETEN 
ST-studierektor som är specialist och handledarutbildad
Handledare, som är specialist och handledarutbildad, till varje ST-läkare (en specialist kan vara handledare åt mer än en ST-läkare)
Individuellt utbildningsprogram som revideras regelbundet och vid behov
Fortlöpande bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling
Dokumenterade rutiner för ST samt regelbunden extern granskning av ST-utbildningen
 
REKOMMENDATIONER FÖR VERKSAMHETEN
Regelbunden intern och extern ST-utbildning
Regelbundna handledarsamtal mellan handledare och ST-läkare (dokumenteras)
Tillräckligt med personal, lokaler och allsidig verksamhet med mera för ST-utbildning
Kvalitetsgranskade kurser
 
SAMMANFATTNING AV RIKTLINJER FRÅN SFP/SFKC
Självständigt kunna besvara 80% av ett allmänpatologiskt provmaterial
Bedömt minst 6700 prover (5000-5500 PAD, 700-1100 punktions- och exfoliativ cytologi, 300-400 vaginalcytologi, 200 obduktioner)
Bred kompetens inom alla organområden inkl. cytologi samt icke-medicinsk kompetens (för detaljer se Målbeskrivning och utbildningsbok inkl. Appendix)
 
Vad gäller det individuella skriftliga vetenskapliga arbetet så rekommenderar utbildningsdelegationerna inom Sveriges Läkarförbund (SLF) och Svenska Läkaresällskapet (SLS) att arbetet ska vara minst 10 veckor (inklusive teoretisk kursmoment) och att aktuell handledare för arbetet är disputerad.  Rent formellt finns inget sådant krav i författningen, och att handledaren är disputerad är således inte obligat för specialistkompetens, även om det är lämpligt. Läs mer om rekommendationerna från Studierektorsnätverket i Klinisk patologi och cytologi under deras sida.
  

Länk till ansökan om specialistkompetens (Socialstyrelsen) finns här

 

I flera länder finns krav på specialistexamen och/eller ’progression tests’ (prov som genomförs under ST), men inte i Sverige. Test under ST kan underlätta högkvalitativ ST med god teoretisk utbildning som då också kan bli mer jämförbar med andra länders. I Sverige finns inget krav från Socialstyrelsen att specialistexamination skall genomföras. Vissa specialiteter arrangerar egna, frivilliga, förhör. I nuläget gör Svensk förening för patologi bedömningen att det inte finns möjlighet att sätta upp egna nationella tester i patologi eller cytologi. Styrelsen för Svensk förening för patologi rekommenderar dock att ST-läkare i klinisk patologi bör genomgå något av de internationella specialistexamina och/eller ’progression test’ som finns tillgängliga, till exempel ESPs progression test,  RISE som ges av American Society for Clinical Patholoygy (ASCP) eller UEMS board exam.

 

Vi är tacksamma för synpunkter på ST-materialet, liksom förslag på vilken ytterligare information som är önskvärd här - mejla oss!